Idag är jag hundvakt, åt lilla mimmi som jag har några dygn i månaden. Sötnosen!
Här håller hon på att vakta sin groda. Försöker man ta den av henne så morrar hon.
Sen väntar jag på ett samtal idag! Hoppas det blir idag iallafall! Jag är i
stand by läge just nu.
På tal om stand by.. minns när jag och Anna var i
Puerto rico. Bodde i sån lägenhet där, sån man har eget kök i. Lägenhetshotellet var inte så stort, bodde mest skandinavier där. Och så hade vi en pool alldeles när vi gick utanför glasdörrarna från vår lägenhet.
Vi festade och hade jätteroligt. Åt fina middagar. Sprang för livet, då Kevin blivit galen på oss och jagade oss över halva kanarieön. Gömde oss i gränder och sprang längs stranden. Haha.
En dag när vi låg och solade vid poolen, vi hade väldigt varmt under hela vår semester där - över 30 grader varje dag - så kom vi på den briljanta ideén att vi skulle inte åka hem!
Vi skulle bo här. Skaffa jobb. Kunde bo på lägenhetshotellet tills vi hittat oss något eget!
Att vi inte tänkt på det tidigare! (Kan tilläggas att vi var bakis denna dag..) Så vi hämtade våra retur-flygbiljetter och rev sönder dom i småbitar. Sen skrattade vi.
Kevin, våran reskompis, åkte hem någon dag senare. Vi stannade kvar.
När ännu en vecka gått sedan Kevin åkt tillbaka till Oslo, började vi tvivla på vårat beslut. Festandet började bli enformigt, reskassan började sina. Vi satt en kväll utanför våra glasdörrar, framför poolen och drack
en flaska billigt rödvin och lyssnade på "Black velvet" med miles, på våran bärbara Cd-spelare någon säljare lurat på oss, och funderade över hur vi skulle ta oss därifrån.
Våra "grannar" bredvid, som också var norrmän, berättade även att planen till skandinavien slutade gå denna vecka. Sedan var det för sent att börja tänka på refrängen.
Vi tog våran packning och en taxi ner till flygplatsen. Trodde vi skulle komma med ett plan, men i bussen på väg till flyget (så nära var vi!) ser vi en liten bil komma åkande.. det var den tanten som egentligen skulle ha den ena av våra sittplatser. Så vi fick gå tillbaka till flygplatsen.
Spenderade dagarna med att äta snickers. Åka väskvagnar på flygplatsen. Ligga på väskorna. Gå till våran kapten som skulle hjälpa oss komma hem. Och så höll vi på.
Tills vi kom med ett plan.
Till Göteborg.
Ingen mat på planet. Sista slantarna räckte till en påse Gott & Blandat.
Väl framme i Göteborg, var det redan natt ute. Och glada människor mötte upp våra medresenärer när de anlände, hjälpte med väskorna och ledde de trötta små liven ut till deras väntande bilar.
Själva tog vi våra väskor, rev upp några sommarplagg (fan va kallt det var i Sverige!) och bädda ner oss på en bänk. Bara det att flygplatsens starkaste lysrörslampor lyste igenom ögonlocken, och att slappna av bland andra lodisar och resenärer var inte det lättaste.
Så vi följde med en fullgubbe hem.
Smart.Det var ungefär som att komma hem till familjen i
"Motorsågsmassakern". Mamman var sjuk och bodde på nedervåningen. Sonen var sjuk, men på ett helt annat sätt, och bodde på övervåningen.
Dagen efter kom inte taxin som vi beställt samma kväll vi åkte dit. Mitt ute i skogen i ingenstans. Sjukaste..
När vi fått hjälp med tågbiljetter från Göteborg tog vi oss till söderhamn, därifrån hoppade jag själv på bussen mot Bollnäs och anlände till Bull olles, där pappa hämtade upp mig.
Med skitiga kläder och med ett allmänt härjat yttre entrar jag pappas bil och han frågar;
"Har ni haft en trevlig resa?"- Ja. Det gick bra.
På tal om standby..
Men nu väntar jag på en helt annan resa! Så jag känner mig peppad. :)
Nog för att man saknar alla galna resor och upptåg med kompisar, men det blir tid för det också framöver! Mera roliga resor taack! :)
Saknar. <3
Read more...
